"Ingen hov, ingen häst" är ett gammalt talesätt av en anledning – det stämmer. De flesta hältor har sitt ursprung i hoven, och många av dem kan förebyggas med god daglig omvårdnad och regelbundna besök av hovslagare eller hovvårdare.

Känn igen en frisk hov

Lär dig vad som är normalt för din häst så att du märker när något förändras:

Hovväggen ska vara slät, utan djupa sprickor, utflytningar eller ringar. Ränder som löper parallellt med kronranden kan vara ett tecken på tidigare sjukdom, foderbyte eller fång.
Sulan ska vara lätt konkav (skålformad) på de flesta hästar, inte platt eller mjuk.
Strålen ska vara fast och gummiaktig, utan djupa mittstrålfåror, illaluktande svart sekret eller mjuk, smulig vävnad.
Trakterna ska vara breda och inte understuckna. Hovvinkeln ska följa kotbenets vinkel.
Temperatur och puls: hovarna ska kännas svala. En varm hov eller en kraftig digitalpuls på baksidan av kotan är ett varningstecken.

Den dagliga rutinen

Kratta alla fyra hovarna minst en gång om dagen, samt före och efter ridning. Tänk på följande när du krattar:

Kratta från trakt mot tå, särskilt i strålfårorna på båda sidor om strålen.
Leta efter stenar, spikar, glas eller annat som har fastnat i hoven.
Lukta på strålen. En unken, rutten lukt tyder på strålröta.
Om hästen är skodd, kontrollera om det finns uppstickande sömmar (sömändar som sticker ut), lösa skor eller skor som har vridit sig.
Känn efter värme över hovväggen och trakterna.

Dra aldrig ut en spik eller ett vasst föremål som har trängt djupt in i sulan. Håll hästen stilla, skydda hoven och ring veterinären omedelbart, eftersom ett djupt stickprov kan skada viktiga strukturer inuti hoven.

Hur ofta ska man boka hovslagare?

De flesta hästar behöver verkas eller skos ungefär var 4:e till 8:e vecka. Unghästar, hovar som växer snabbt och hästar med avvikande benställning behöver ofta skos med tätare intervall. Hovar växer snabbare under våren och sommaren än på vintern. Om man väntar för länge mellan besöken blir tån för lång och trakterna flyter ut, vilket belastar senor och leder.

Välj en utbildad och godkänd hovslagare. Leta efter någon med erkänd utbildning som har ett bra samarbete med veterinärer. Boka nästa tid innan hovslagaren åker.

Skodd eller barfota?

Det finns inget enskilt rätt svar. Det beror på hästens hovkvalitet, underlaget den rör sig på, arbetsmängden och dess hälsotillstånd.

Skor skyddar hovarna på hårda eller steniga underlag, ger fäste med broddar och möjliggör sjukbeslag vid olika problem.
Barfota passar många hästar med bra hovar i måttligt arbete. Det kräver regelbunden verkning, ett foder som stödjer hovhälsan och ofta en övergångsperiod. Boots (barfotaskor) kan vara till stor hjälp på steniga vägar.

Diskutera eventuella förändringar med din hovslagare och veterinär, och ge det tid. Det tar ungefär ett år för hovhornet att växa ut hela vägen från kronranden ner till marken.

Vanliga problem att upptäcka i tid

Strålröta: ett illaluktande, svart sekret i strålfårorna. Behandlas med noggrann rengöring, en torr och ren bädd samt preparat som din hovslagare rekommenderar.
Hovböld: plötslig, ofta kraftig hälta på en hov, med värme och stark puls. Veterinär eller hovslagare behöver öppna bölden så att den kan dräneras.
Hovsprickor: små ytliga sprickor är vanliga. Djupa sprickor, eller sprickor som startar vid kronranden, kräver professionell hjälp.
Sulblödning / stengalla: orsakas ofta av stenigt underlag eller tunna sulor.
Fång: ett akut medicinskt tillstånd. Var uppmärksam på ovilja att gå, att hästen lägger vikten bakåt på trakterna, varma hovar och förstärkt digitalpuls, ofta i mer än en hov. Ring genast veterinär.

Foder, miljö och hovkvalitet

Goda hovar byggs både inifrån och utifrån:

Ge en välbalanserad foderstat med tillräckligt med biotin, zink, koppar, metionin och protein av hög kvalitet. Ett bra mineral- eller tillskottsfoder täcker oftast detta.
Låt inte hästar stå i djup lera eller fuktig ströbädd under långa perioder. Upprepad växling mellan väta och torka försvagar också hornet.
Regelbunden motion på varierat underlag förbättrar blodcirkulationen och hovens tillväxt.

Inför hästköpet

Hovarna avslöjar mycket om hur en häst har skötts. Lyft på alla fyra hovarna vid en provridning eller visning. Titta på skoning eller verkning, fråga när hovslagaren senast var där och om hästen är lättskodd. Fråga om eventuella specialbeslag eller sulor. Veterinären kan ta röntgenbilder av hovarna vid besiktningen om du känner dig osäker. Detta är särskilt värdefullt för tävlingshästar eller äldre hästar.

Underlätta hovslagarens arbete

En häst som står snällt vid skoning är både säkrare och enklare att ha att göra med. Öva på att lyfta och hålla upp hovarna samt att knacka på dem redan från tidig ålder. Se till att hästen är ren, torr och redo på en plan, väl upplyst plats när hovslagaren anländer.

Ersätter inte professionell rådgivning. Rådfråga alltid veterinär och hovslagare vid hälta, hovskador eller misstanke om fång.